Det var en liten flicka som inte var större än en docka. Hon var inspärrad hos hemska människor. Mannen i huset var mycket sjuk, ingen visste vad det var men han var aggressiv och hade mycket dåligt minne. Kvinnan som bodde där ägnade sitt liv att ta hand om mannen. Det var också hon som tog hand om den lilla flickan. Eller, tog hand om är väl inte rätt uttryckt, utan mer att det var hon som höll henne fången.
Jag vet inte varför men jag fick veta om denna flicka som levde där inne i all ångest, all ilska, helt utan kärlek, och jag bestämde mig för att rädda henne. Så jag nästlade mig in i familjen och fick dem att de skulle åka där ifrån och lämna flickan hemma. Så denna flickan skulle låsa upp för mig så att jag kunde ta henne där ifrån så fort dem har åkt. Så efter lång tid så får jag kvinnan att göra i ordning mannen som protesterar nått enormt. Men tillslut får jag ut dem och kvinnan fick för sig att hon skulle flytta på sin bil innan vi åkte och att vi sedan skulle ta mannens bil. Så medan jag och mannen väntar ser vihur den annars mycket sansade kvinnan löper amok med sin bil över parkeringen. Mannen ropar till mig att det måste vara nått fel på bilen för annars hade hon aldrig betett sig så. Där stod vi och tittade och såg sedan att kvinnan körde in i en bil och knuffade av den av parkeringen och hon fortsatte i full fart över ängen bredvid huset. Jag börjar springa efter bilen för att kunna hjälpa kvinnan. Efter bara några meter ser jag hur bilen fattar eld. Jag får helt panik, men fortsätter att springa efter henne. Det blir bara högre och högre lågor kring bilen och jag ser hur den nu nästintill exploderar innan bilen kör ner i en å som går tvärs över ängen. snart kommer jag fram till ån och hör kvinnan skrika i dödsångest. Hon får inte fram några ord utan bara dessa fasansfulla ljud. jag hoppar i för att få upp hemme ur vattnet. När jag får tag i henne ramlar huden av i mina händer hörde hennes skrik. Har aldrig varit med om något så fasansfullt. när vi når stranden har andra kommit fram och hjälper mig få upp henne ur ån med de starka strömmarna.
Jag sitter sedan hela natten med mannen som så smått börjatr lugna sig och frammåt morgonen så var han som vilken person som helst. Det visade sig att kvinnan drogat mannen under flera år så att hon hade honom kvar. Drogen gjorde honom glömsk och försvarslös. Han kunde inte få hjälp av någon för han visste inte vad det var för fel på honom. Han visste heller inte om flickan som bodde hos dem. Han trodde hon bara var i hans fantasi.
Där slutade min dröm, men fortfarande kan jag höra skriken från henne tydligt i mitt huvud. Ångesten. Smärtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar